Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Om färjor med fokus på fartyg och trafik.
Användarvisningsbild

Risberg
Inlägg: 373
Blev medlem: mån 05 okt 2020, 21:15
Ort: Trelleborg
Medlemsnamn hos Landgången: Risberg

Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Risberg »

1913 projekterade SJ en trespårig godsfärja för Trelleborg - Sassnitz-leden. Först 1930 byggdes en gemensam tysk-svensk isbrytarfärja med tre spår, STARKE, den enda trespåriga ångfärjan på leden (som minsprängdes under andra världskriget, bärgades av tyskarna och bogserades till Kockums, som reparerade och förlängde henne, och 1945 var hon plötsligt helsvensk och sattes åter i trafik).

Under 1910- & -20-talet projekterades en tågfärja mellan Hjo och Hästholmen över Vättern, enkelspårig men med fyra skenor för spårvidderna 891 & 1435 mm. Färjeleden kom aldrig till stånd.
båt1.jpg
båt1.jpg
båt1.jpg (88.23 KiB) Visad 992 gånger
Tänkt tågfärja på Vättern. Teckning från ritning, troligen i en artikel i Svenska Järnvägsklubbens tidskrift "TÅG"

1928 projekterades en tvåspårig ångfärja för tänkta leder Nynäshamn - Baltischport/Reval/Libau. Lettlands järnvägar var då normalspåriga.
båt2.jpg
båt2.jpg
båt2.jpg (181.32 KiB) Visad 992 gånger
Tänkt ångfärja till Baltikum. Teckning från ritning i Svenska Järnvägsklubbens skrift nr 46 "Nynäsbanan"

Redan 1918 hade man planer på en tågfärja mellan Kristiansand och Hirtshals, men först 1939 levererade varvet i Aalborg en enkelspårig tågfärja med den blygsamma spårlängden 25 meter, SKAGERAK I. Man hade redan planer på en SKAGERAK II. Eftersom detta var en överraskning för hamnmyndigheterna på båda sidor Skagerack hann det aldrig byggas några färjelägen innan andra världskriget bröt ut, och färjeleden etablerades inte som tågfärjeled förrän 1958, med SKAGEN.

Innan dess hade Danske Statsbaner projekterat en tvåspårig, häcklastande tågfärja, som märkligt nog inte skulle ha passat något annat DSB-färjeläge, hvarken enkel- eller trespårigt. Det blev till slut Kristiansands Dampskipsselskap, som också låtit bygga SKAGERAK I, som drev tågfärjeleden 1958-96.

På 1940-talet projekterade SJ en ny tågfärja för Trelleborg - Sassnitz-leden, en moderniserad DROTTNING VICTORIA/KONUNG GUSTAF V. Skorstenarna påminner om MALMÖHUS', men överbyggnaden är långt ifrån så "Art deco" som dennes, utan t.ex. med teakklädda kommandobryggor. Troligen endast tänkt med två spår.
båt3.jpg
båt3.jpg
båt3.jpg (196.45 KiB) Visad 992 gånger
Tänkt passagerartågfärja för Kungsleden. Teckning från modellfoto i bok från Nordisk Transport Spedition ab

Byggande av motorfärjan JAN SNIADECKI på Ystad - Swinoujscie-leden föregicks på 1980-talet av planerna på en ångfärja, likaledes med fem spår, men även tänkt som passagerarfärja. Färjan lär ha hunnit beställas på Kockums i Malmö och kolvångmaskinerna i Skottland, innan projektet avblåstes. Den första och enda kombinerade passagerar- & tågfärjan på den leden blev den sexspåriga POLONIA 1995.

Istället byggdes alltså JAN SNIADECKI, levererad 1988 från Lindholmen i Göteborg, efter att Falkenbergs varv gått i konkurs, och låg en vecka i Ystad innan beställaren kunde garantera köpsumman. Ett systerfartyg avsågs byggas 1991, men det skedde aldrig.

1986 öppnade DDR och Sovjet en storstilad tågfärjeled mellan Mukran, utanför Sassnitz, och Klajpeda. Sex färjor beställdes, hvardera med två vagndäck över hvarandra, med fem spår hvardera. Fem hann levereras, tre sovjetlitauiska och två östtyska, men innan den sista östttyska färjan, WISMAR, hann levereras, föll järnridån. Idag finns inte leden.

Två tågfärjor, som faktiskt byggdes, men aldrig har fraktat en järnvägsvagn, var TT-Line's NILS DACKE och ROBIN HOOD (nuvarande HUCKLEBERRY FINN resp. TOM SAWYER), sexspåriga färjor för en tänkt tågfärjeled Trelleborg - Travemünde. I Trelleborg skulle det gamla Norra Färjeläget försetts med ny klaff. Trots att färjorna passade färjeklaffarna för Hangö/Åbo- & Malmö-tågfärjorna fick de inte använda dessa. Medan man väntade på miljömyndigheternas tillstånd att bygga ett tredje tågfärjeläge i Travemünde föll järnridån. Istället etablerade Scandlines en tågfärjeled Trelleborg - Rostock 1994, den enda återstående tågfärjeleden till Skandinavien. Spåren ligger kvar på TT-färjorna.
Senast redigerad av Risberg den fre 30 okt 2020, 21:38, redigerad totalt 2 gång.
Författare av "Fra LILLEBELT til SKÅNE" om Nordens och Östersjöns tågfärjors, andra järnvägsägda båtars och en rälsgående båts historia

Mistluren
Inlägg: 485
Blev medlem: tor 21 mar 2019, 10:24

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Mistluren »

Även Stena Jutlandica har väl spår till oklar nytta.

Frihamnen
Inlägg: 35
Blev medlem: mån 18 mar 2019, 12:09
Medlemsnamn hos Landgången: Frihamnen

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Frihamnen »

Risberg skrev: tor 29 okt 2020, 23:01 1913 projekterade SJ en trespårig godsfärja för Trelleborg - Sassnitz-leden. Först 1930 byggdes en gemensam tysk-svensk isbrytarfärja med tre spår, STARKE, den enda trespåriga ångfärjan på leden (som minsprängdes under andra världskriget, bärgades av tyskarna och bogserades till Kockums, som reparerade och förlängde henne, och 1945 var hon plötsligt helsvensk och sattes åter i trafik).

Under 1910- & -20-talet projekterades en tågfärja mellan Hjo och Hästholmen över Vättern, enkelspårig men med fyra skenor för spårvidderna 891 & 1435 mm. Färjeleden kom aldrig till stånd.
båt1.jpg
Tänkt tågfärja på Vättern. Teckning från ritning, troligen i en artikel i Svenska Järnvägsklubbens tidskrift "TÅG"

1928 projekterades en tvåspårig ångfärja för tänkta leder Nynäshamn - Baltischport/Reval/Libau. Lettlands järnvägar var då normalspåriga.
båt2.jpg
Tänkt ångfärja till Baltikum. Teckning från ritning i Svenska Järnvägsklubbens skrift nr 46 "Nynäsbanan"

Redan 1918 hade man planer på en tågfärja mellan Kristiansand och Hirtshals, men först 1939 levererade varvet i Aalborg en enkelspårig tågfärja med den blygsamma spårlängden 25 meter, SKAGERAK I. Man hade redan planer på en SKAGERAK II. Eftersom detta var en överraskning för hamnmyndigheterna på båda sidor Skagerack hann det aldrig byggas några färjelägen innan andra världskriget bröt ut, och färjelden etablerades inte som tågfärjeled förrän 1958, med SKAGEN.

Innan dess hade Danske Statsbaner projekterat en tvåspårig, häcklastande tågfärja, som märkligt nog inte skulle ha passat något annat DSB-färjeläge, hvarken enkel- eller trespårigt. Det blev till slut Kristiansands Dampskipsselskap, som också låtit bygga SKAGERAK I, som drev tågfärjeleden 1958-96.

På 1940-talet projekterade SJ en ny tågfärja för Trelleborg - Sassnitz-leden, en moderniserad DROTTNING VICTORIA/KONUNG GUSTAF V. Skorstenarna påminner om MALMÖHUS', men överbyggnaden är långt ifrån så "Art deco" som dennes, utan t.ex. med teakklädda kommandobryggor. Troligen endast tänkt med två spår.
båt3.jpg
Tänkt passagerartågfärja för Kungsleden. Teckning från modellfoto i bok från Nordisk Transport Spedition ab

Byggande av motorfärjan JAN SNIADECKI på Ystad - Swinoujscie-leden föregicks på 1980-talet av planerna på en ångfärja, likaledes med fem spår, men även tänkt som passagerarfärja. Färjan lär ha hunnit beställas på Kockums i Malmö och kolvångmaskinerna i Skottland, innan projektet avblåstes. Den första och enda kombinerade passagerar- & tågfärjan på den leden blev den sexspåriga POLONIA 1995.

Istället byggdes alltså JAN SNIADECKI, levererad 1988 från Lindholmen i Göteborg, efter att Falkenbergs varv gått i konkurs, och låg en vecka i Ystad innan beställaren kunde garantera köpsumman. Ett systerfartyg avsågs byggas 1991, men det skedde aldrig.

1986 öppnade DDR och Sovjet en storstilad tågfärjeled mellan Mukran, utanför Sassnitz, och Klajpeda. Sex färjor beställdes, hvardera med två vagndäck över hvarandra, med fem spår hvardera. Fem hann levereras, tre sovjetlitauiska och två östtyska, men innan den sista östttyska färjan, WISMAR, hann levereras, föll järnridån. Idag finns inte leden.

Två tågfärjor, som faktiskt byggdes, men aldrig har fraktat en järnvägsvagn, var TT-Line's NILS DACKE och ROBIN HOOD (nuvarande HUCKLEBERRY FINN resp. TOM SAWYER), sexspåriga färjor för en tänkt tågfärjeled Trelleborg - Travemünde. I Trelleborg skulle det gamla Norra Färjeläget försetts med ny klaff. Trots att färjorna passade färjeklaffarna för Hangö/Åbo- & Malmö-tågfärjorna fick de inte använda dessa. Medan man väntade på miljömyndigheternas tillstånd att bygga ett tredje tågfärjeläge i Travemünde föll järnridån. Istället etablerade Scandlines en tågfärjeled Trelleborg - Rostock 1994, den enda återstående tågfärjeleden till Skandinavien. Spåren ligger kvar på TT-färjorna.
Trevlig läsning. Imponerande kunskap som du besitter.
Användarvisningsbild

Trådstartare
Risberg
Inlägg: 373
Blev medlem: mån 05 okt 2020, 21:15
Ort: Trelleborg
Medlemsnamn hos Landgången: Risberg

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Risberg »

Mistluren skrev: tor 29 okt 2020, 23:44 Även Stena Jutlandica har väl spår till oklar nytta.
Det har hon, men jag tog inte med henne, för hon byggdes inte för en led som inte blev av, utan antar jag fick spår för att kunna vara reservfärja för STENA SCANRAIL på Göteborg - Frederikshavn-tågfärjeleden, som ju har lagts ner.

Kunde också tagit med BASTØ I > BASTØ IV, som 1956-79 gick mellan Horten och Moss i Norge, som Statens Vegvesen pålade att byggas med ett spår på vagndäck, för en tänkt tågfärjeförbindelse över fjorden, som aldrig blev av.

Och så har vi i och för sig ISEFJORD mellan Grenaa och Hundested, som också hade ett spår, men som aldrig fraktade en vagn (om hon inte gjorde det på Gedser - Warnemünde, där tyska ockupationsmakten satte in henne i andra världskrigets slutskede, men det är tvivelaktigt).
Författare av "Fra LILLEBELT til SKÅNE" om Nordens och Östersjöns tågfärjors, andra järnvägsägda båtars och en rälsgående båts historia

Marre
Inlägg: 70
Blev medlem: ons 13 mar 2019, 21:43

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Marre »

Var det inte så att även Gustav Vasa (I) fick högre bildäck än sina systrar för att SJ skulle kunna använda henne so järnvägsfärja också?
Förberedelsen för tågfärja slutar där. Några järnvägsspår fick hon aldrig.

Johnny
Inlägg: 207
Blev medlem: mån 18 mar 2019, 11:34
Medlemsnamn hos Landgången: Johnny

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Johnny »

Marre skrev: fre 30 okt 2020, 10:16 Var det inte så att även Gustav Vasa (I) fick högre bildäck än sina systrar för att SJ skulle kunna använda henne so järnvägsfärja också?
Förberedelsen för tågfärja slutar där. Några järnvägsspår fick hon aldrig.

Så var det också med Jugoslavienbyggda Stena Jutlandica och Stena Danica.
Användarvisningsbild

Trådstartare
Risberg
Inlägg: 373
Blev medlem: mån 05 okt 2020, 21:15
Ort: Trelleborg
Medlemsnamn hos Landgången: Risberg

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Risberg »

Marre skrev: fre 30 okt 2020, 10:16 Var det inte så att även Gustav Vasa (I) fick högre bildäck än sina systrar för att SJ skulle kunna använda henne so järnvägsfärja också?
Förberedelsen för tågfärja slutar där. Några järnvägsspår fick hon aldrig.
Det hade jag inte hört förr, det kan ju vara förklaringen till att Harder & Meier i "Eisenbahnfähren der Welt" inbillar sig att GUSTAV VASA är en trespårig tågfärja. Däremot vet jag att man ett tag funderade på att göra DROTTNINGEN även boglastande, med Storebælts-facon på lägesanslutningen, för eventuell insats på København - Malmö-leden.
Senast redigerad av Risberg den lör 14 nov 2020, 11:55, redigerad totalt 2 gång.
Författare av "Fra LILLEBELT til SKÅNE" om Nordens och Östersjöns tågfärjors, andra järnvägsägda båtars och en rälsgående båts historia
Användarvisningsbild

Trådstartare
Risberg
Inlägg: 373
Blev medlem: mån 05 okt 2020, 21:15
Ort: Trelleborg
Medlemsnamn hos Landgången: Risberg

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Risberg »

Johnny skrev: fre 30 okt 2020, 11:29
Marre skrev: fre 30 okt 2020, 10:16 Var det inte så att även Gustav Vasa (I) fick högre bildäck än sina systrar för att SJ skulle kunna använda henne so järnvägsfärja också?
Förberedelsen för tågfärja slutar där. Några järnvägsspår fick hon aldrig.

Så var det också med Jugoslavienbyggda Stena Jutlandica och Stena Danica.
Det var tidigt, med tanke på att de byggdes 1972 resp. 1973 och tågfärjeleden Göteborg - Frederikshavn inte kom igång förrän 1987 med STENA SCANRAIL!
Författare av "Fra LILLEBELT til SKÅNE" om Nordens och Östersjöns tågfärjors, andra järnvägsägda båtars och en rälsgående båts historia
Användarvisningsbild

Trådstartare
Risberg
Inlägg: 373
Blev medlem: mån 05 okt 2020, 21:15
Ort: Trelleborg
Medlemsnamn hos Landgången: Risberg

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Risberg »

Här ser man för övrigt den asymmetriska akterluckan på TOM SAWYER, ex ROBIN HOOD, som också kunnat hissas upp, för att ansluta till femspårigt tågfärjeläge, medan färjan var (är) sexspårig. I bakgrunden till höger systerfärjan HUCKLEBERRY FINN, ex NILS DACKE.
IMG_20201030_144207.jpg
IMG_20201030_144207.jpg
IMG_20201030_144207.jpg (3.71 MiB) Visad 732 gånger
Författare av "Fra LILLEBELT til SKÅNE" om Nordens och Östersjöns tågfärjors, andra järnvägsägda båtars och en rälsgående båts historia

Johnny
Inlägg: 207
Blev medlem: mån 18 mar 2019, 11:34
Medlemsnamn hos Landgången: Johnny

Re: Projekterade tågfärjor, som aldrig byggdes

Inlägg av Johnny »

Risberg skrev: fre 30 okt 2020, 14:15
Johnny skrev: fre 30 okt 2020, 11:29
Marre skrev: fre 30 okt 2020, 10:16 Var det inte så att även Gustav Vasa (I) fick högre bildäck än sina systrar för att SJ skulle kunna använda henne so järnvägsfärja också?
Förberedelsen för tågfärja slutar där. Några järnvägsspår fick hon aldrig.

Så var det också med Jugoslavienbyggda Stena Jutlandica och Stena Danica.
Det var tidigt, med tanke på att de byggdes 1972 resp. 1973 och tågfärjeleden Göteborg - Frederikshavn inte kom igång förrän 1987 med STENA SCANRAIL!

Det diskuterades järnvägsförbindelse Göteborg-Frederikshavn redan på sextiotalet. DSB var för, SJ emot.
Skriv svar